Banjo-Herren stinker

Längs med busskurens takränna hade någon klottrare skrivit:
"Han kom som ett yrväder en aprilmorgon med ett höganäskrus om halsen."
Det är bra tråkigt när folk inte kan komma på något nytt...

Jag befann mig på Lidingö, förstås, där ungdomarna fortfarande ser ut som vi gjorde i välartade Åhus (på rätt sida järnvägen) när vi var i samma ålder. Alla unga herrar hade antingen ljusa chinos eller jeans (utan extra hål) och välstruken, diskret mönstrad skjorta. Inget snus, inga tribetatueringar och inte en tendens till på huvudet hopp.
Dessvärre kände jag mig inte lika fräsch. Stockholm var varmt och fuktigt och jag hade tillbringat hela dagen hårt arbetande i mitt anletes svett. Och dessvärre inte bara anletet....
Dagen hade avslutats med en smärre grillfest ute på Lidingö så jag var både genomsvettad och genompyrd och blev bara mer och mer medveten om detta.

Nåväl, bussen kom och förde mig bort ifrån Strindbergcitat och A-barn och snart satt jag på röda linjen igen, görandes den sedvanliga reflektionen hur passagerarna långsamt sjangserade ju längre söderut vi färdades. För att inte tala om hur jag själv sjangserade. Jag luktade apa. Svettig apa. Med iPoden i öronen satt jag och småskämdes lite.

Pridefestivalen var i full gång så på Söder steg en drös utspökade och överförfriskade festivalbesökare på. Mittemot mig satte sig en väldigt söt asiatisk tjej. Hm, frynte hon inte lite på näsan? Tittade hon inte på mig lite som om jag vore något en riktigt smutsig katt släpat in? Jag försökte sjunka ner i iPodens ljudhav och koppla bort de anklagande blickarna som (naturligtvis inte) sändes mot mig.
Och så, i Bredäng, fick jag det slutgiltiga beviset. Inte bara den söta asiatiskan utan hela vagnen fick plötsligt nog, reste sig från sina platser och störtade iväg längs med mittgången till andra änden av vagnen. Jag blev lite chockad, var det verkligen så illa??? Jag sniffade mig lite i armhålorna och insåg att jag t o m luktade spya! Herregud, så pinsamt! Skamset satt jag kvar i mitt os och hoppades att resten av resan skulle gå riktigt, riktigt fort. Hur kunde det bli så här illa? Snacka värdelös deodorant, jag bestämde mig att byta till Axe omgående. Det har man ju sett på TV hur bra och effektivt Axe är....

Äntligen framme i Norsborg. När jag reste mig upp för att gå ut upptäckte jag en tre decimeter i diameter stor spya i Pride-flaggans alla färger precis bakom mitt säte. Och äntligen la jag ihop två och två.

Jag luktade alltså så illa att någon t o m hade blivit tvungen att spy!

Sedan adderade jag en gång till och insåg att jag inte alls luktade så gräsligt illa. Men jag förstod plötsligt den söta asiatiskans förbryllade blick genom fönstret när hon gick av i Fittja och konstaterade att jag fortfarande satt kvar mitt bland kräkset.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0