Janne Banjosson III
Idag var det dags. Femhundringen låg trygg i plånboken, nu skulle ingenting kunna stoppa mig!
Med självsäkra steg gick jag in och fram till kassan. Jag beställde min favorit (som jag trots detta faktum ändå inte beställer varje gång) och halade fram femhundringen.
"Har du stämpelkort?" frågade expediten.
Jag blev ställd. Det här hade jag inte väntat mig, och jag är fullständigt urusel på att ljuga. En kort tystnad och sedan hörde jag mig säga:
"Ja, det har jag ju!"
Och så halade jag fram detta också, fick 415 SEK tillbaka och en prydlig stämpel.
När jag gick och tog bröd så smakade det fänkål utav bara helvete. Eller lakrits.
Den naturliga frågan är naturligtvis: Vem har skvallrat? Är de på spåren att jag är dem på spåren?
Konspirationsteorin bara sväller och sväller.
Jag behöver en medhjälpare som har lust att äta en väldigt god pastarätt, äta ett särdeles smaskigt bröd och betala med en femhundring utan att ha stämpelkort.
Någon frivillig?
