Banjo-Herren

Minst en gång i veckan tappar jag bort min mobil. Och det sker alltid hemma i lägenheten.
Jag letar som en galning. Jag söker igenom alla fickor i alla kläder jag haft på mig den senaste veckan (även om jag är säker på att jag hade mobilen i min hand för omkring en halvtimme sedan), jag tittar i sängen, jag letar i TV-soffan, på dass, i badrummet, i gästrummet. Jag förvånas över hur många rum jag har och hur jag skulle kunna ha lagt telefonen på ställen där jag inte varit.
Jag tittar i kylskåpet (inte varje gång men ibland), jag börjar fundera på om den ramlat ner bakom några böcker i bokhyllan (trots att jag aldrig någonsin lagt mobilen ovanpå några böcker i bokhyllan) och jag rotar igenom pappersinsamlingen innan jag helt enkelt accepterar att jag glömt mobilen på jobbet eller på Soft eller något annat dumt ställe där klåfingriga mobiltjuvar fått tag på den.

Sen hittar jag den.

Nästa gång jag skaffar ny mobil så ska det vara en med dubbelt så starkt batteri, så jag bara behöver tappa bort telefonen spårlöst en gång varannan vecka.