I suck....
....kan man inläsa mycket.
Vissa suckar av lättnad.
Andra suckar av obehag.
Många suckar av utmattning eller uppgivenhet.
Jag suckar av gammal vana. Eller snarare gammal ovana.
Det sker vid intensiv tankeverksamhet, så det är alltså inte hela tiden, inte ens speciellt ofta.
När jag spelar turnering i Scrabble händer det allt som oftast, men ändå alltför sällan, att jag tänker intensivt. På senaste SM blev jag ombedd av en motståndare att sluta andas. Det tyckte jag var ett lite mastigt krav. Hon skulle snarare sett det som en komplimang att jag ansträngde mig till max för att besegra henne, vilket jag något tursamt lyckades med till slut, trots viss syrebrist.
En gång har det tyvärr hänt att föremålet för min romantiska låga misstagit dessa suckar för att vara missbelåtenhet, och använt detta som argument för att vi inte passar ihop. Det var bra synd det, eftersom den intensiva tanken som föranledde suckarna ifråga var "Det är ju inte klokt vad glad jag är just nu!" Men det var ju så dags att förklara det när hon väl bestämt sig.
Så om du, som nu bestämt dig för att kontakta mig, i framtiden hör mig sucka, så fråga bara vad jag tänker på. Jag brukar inte vara nödbedd med att berätta.
Vissa suckar av lättnad.
Andra suckar av obehag.
Många suckar av utmattning eller uppgivenhet.
Jag suckar av gammal vana. Eller snarare gammal ovana.
Det sker vid intensiv tankeverksamhet, så det är alltså inte hela tiden, inte ens speciellt ofta.
När jag spelar turnering i Scrabble händer det allt som oftast, men ändå alltför sällan, att jag tänker intensivt. På senaste SM blev jag ombedd av en motståndare att sluta andas. Det tyckte jag var ett lite mastigt krav. Hon skulle snarare sett det som en komplimang att jag ansträngde mig till max för att besegra henne, vilket jag något tursamt lyckades med till slut, trots viss syrebrist.
En gång har det tyvärr hänt att föremålet för min romantiska låga misstagit dessa suckar för att vara missbelåtenhet, och använt detta som argument för att vi inte passar ihop. Det var bra synd det, eftersom den intensiva tanken som föranledde suckarna ifråga var "Det är ju inte klokt vad glad jag är just nu!" Men det var ju så dags att förklara det när hon väl bestämt sig.
Så om du, som nu bestämt dig för att kontakta mig, i framtiden hör mig sucka, så fråga bara vad jag tänker på. Jag brukar inte vara nödbedd med att berätta.
Kommentarer
Trackback
