Banjo-Herren - Framför rubrikerna!

Aftonbladet & Expressen, 4/1 2012

Varför lockas vi av andras elände? Elisabeth Höglund har en tumör i sköldkörteln och Linda Nyqvist (som helt enligt tesen inte är speciellt känd än) har glömt att skicka in sin adressändring och därför inte fått dela på Grannyran i TV4. Och vi köper och läser, eller hur? För annars skulle inte eländet stå med så stora bokstäver, mycket större än Småkronornas uppenbarligen mirakulösa och glädjande vändning i hockey-JVM. Och hela trettonhelgens TV, som borde kunna glädja även de icke-sportintresserade, har fått ännu mindre stil.

Men låt oss se bortom eländet och skärskåda Expressens löpsedel. Är det ett intressant försök till nyordsbildning vi ser?
ELISABETH HÖGLUNDS TÅRAR om nya cancer-OPERATIONEN! Om? Menar de att "tårar" här betyder "tårdrypande berättelse/skildring", för det skulle jag absolut kunna köpa och applicera även på andra situationer...

"EX-MINISTERNS KLANDROR AV JUHOLT"
"LINDARWS SNUSKOR OM SVENSKA MÄN"
"BANJO-HERRENS DRYGOR OM LÖPSEDLAR"

Eller är det bara ett desperat offer av korrekt preposition för att få med alla de "viktiga" orden på löpet? Jo, så är det väl, tyvärr.

Spaning nr 2: Varför har Höglund förnamn? Det har varken Reinfeldt, Lindarw eller Juholt fått! Blixtsnabbt formar jag en hypotes. Kvinnor betitlas med hela sitt namn, medan män militäriskt kallas vid endast efternamn! Så gammaldags och smygsexistiskt! Jag går vidare för att fotografera Metros löpsedel lite längre neråt gatan.


Metro, 4/1 2012

Metro koncentrerar sig på det viktigaste, sin egen långhelg. Men därovan?
Så dör en hypotes. Det var förmodligen bara en fråga om plats, det med....