Nyfiken på Matildas underkläder

Så har man blivit lurad igen.
Min fasta telefon ringde. Jag såg att det var ett 031-nummer och undrade vem i Göteborg som hade mitt nummer. Redan då borde jag ju ha insett att cet inte var en god idé att svara.

Det var ingen där. Först.
Sedan hörde jag en stämma som jag tyckte mig känna igen som hustrun till en av mina bättre vänner, som faktiskt bor i Göteborg. Lite nervös hann jag bli innan damen i andra ändan hann presentera sig.
"Hej, är det Johan jag talar med? Jag heter Matilda."
Min väns fru heter inte Matilda.
"Jag ringer från Front."
"Hej Matilda", sa jag glatt. "Vad vill du sälja till mig?" Man är ju inte dummare än att man förstår vad som är på gång,
"Jag vill inte sälja något direkt, utan jag skulle vilja skicka ett prova-på-paket med kalsonger till dig. Har du inte hört talas om Front? Vi har funnits i 15 år nu!"
"Jag har funnits mer än dubbelt så länge och du har ju inte hört talas om mig, eller hur!"
Ibland blir man riktigt nöjd med ett svar. I efterhand sett så var det kanske inte så klokt att börja bonda med en telefonförsäljare. 
"Hur mycket betalar du för ett par kalsonger?" frågade Matilda vidare.
"Det beror på hur mycket de kostar" svarade jag. Jag skulle knäcka Matilda, tjafsa med henne länge och sedan avspisa henne så att hon ruttnade på telefonförsäljaryrket och började jobba inom vården istället där hon behövdes.
"Jag gissar att du betalar mer än 100 per par!" drog Matilda till med.
"Det var inte dåligt gissat!" berömde jag. Jag har ingen aning om vad jag "brukar" betala för ett par kalsonger. Som ni alla vet förlorade jag respekten för pengar för länge sedan.
"Paketet jag vill skicka dig gratis är värt 140 kronor!" stoltserade Matilda.

Hur kan man egentligen säga sådär? Skulle jag kunna gå ut på plattan och kränga de här kallingarna för 140 spänn till någon abstinensskakande trosfetischist?

Matilda pratade väldigt fort.
"Om du sedan inte vill ha fler paket så är det bara att gå in på internet och avboka vidare utskick!"
"Så du menar alltså att jag måste göra något aktivt för att inte få fler paket? Nej, då får det vara!" sa jag, väl medveten om att sånt blir jag aldrig färdig med.
"Vadå, du har väl internet hemma!" fnös Matilda.
"Nej. Adjö!" sa jag inte.
"Jo....", sa jag.
"Men då är det ju världens lättaste att stoppa!" bagatelliserade Matilda. "Vet du, bara för att du är så trevlig så tänkte jag blåsa dig lite till!" menade hon men sa "Vet du, bara för att du är så trevlig så vill jag också skicka med ett paket med strumpor till dig!"
"Vilken färg?" flikade jag in.
"Minst ett av paren är svarta i alla fall. Detbliriochförsigdubbeltportoeftersomdetärtvåpaket..."
"Du vet om att du pratar väldigt fort, va?"
"Vad?" sa Matilda bestört."Gör jag?"
"Vad var det där du sa om porto????"
"Ja, det är ju två paket...."
"Du sa inget om porto tidigare."
"Men vi måste ju ta betalt för porto för att kunna skicka det direkt till dig i brevlådan!" skrattade Matilda som om jag var dum i huvet. Tyvärr verkade hon få rätt.
"Hur mycket porto rör det sig om?"
"36:90 per paket, det blir 73 kronor totalt."
"Och 80", korrigerade jag matt.
"Jaja, nu måste jag läsa upp ett avtal för dig för att det här ska bli rätt gjort, och eftersom du tycker jag pratar fort så ska jag läsa extra tydligt."
Och så kom avtalet, och hon saktade inte ner ett dugg. "Om du inte vill ha fler paket behöver du bara ringa till oss och avbeställa."
"AHA!" avbröt jag. "Man måste alltså ringa i alla fall!"
"Nejnej, du kan också gå in via internet!" lugnade Matilda.

Så här kommer det bli:
Om sex veckor kommer en postavi till mig. Jag kommer behöva gå till posten för att hämta ut två paket för 73:80. Kallingarna kommer vara fula, strumporna sladdriga.
Jag kommer att gå in på internet och inte hitta var man avbeställer vidare försändelser.
Jag kommer inte att ringa Front förrän andra paketet kommit och jag debiterat 140 + 36:90 gånger 2 svenska kronor.
När jag ringer till Front kommer jag att få tala med praoeleven Tindra.
Tre månader senare kommer tredje paketet.
Nytt samtal, ny praoelev.
Tre månader senare kommer fjärde paketet.
Och så vidare, och så vidare....

"Accepterar du dessa villkor?"
"Ja."
Omyndigförklara mig, någon!

Kommentarer
Postat av: Orne

Jag har (vuxet) bestämt för att aldrig någonsin accepterar något per telefon, så jag brukar be dom skicka avtalet. Det brukar avskräcka dom. :-)

2008-03-20 @ 14:33:26
Postat av: Omtänksam läsare

http://www.nix.nu/

2008-03-20 @ 16:33:20
Postat av: truffan

Banjo, Banjo, vad du går på mycket, hoppas kalsongerna är bra i alla fall :-)

2008-03-20 @ 19:46:30
Postat av: Andreas

Nix värkar vara en god idé. Annars hade du kunnat börja köpslå, o säga att du betalar priset X för dina underkläder. Målet är att hamna i den intressanta situationen där säljaren inte kan erbjuda dig sin vara till sitt pris, för du lägger mindre pengar än vad han kan erbjuda.

2008-03-21 @ 15:31:20
URL: http://scrabblegeek.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0